Stressad?

Idag upplever allt för många att de är ständigt stressade på jobbet och/eller i privatlivet. Men vad är det som stressar oss? Jo våra egna tankemönster.

Många har ett inre prestationskrav som gäller hur andra ser på en, hur man ser på sig själv och kraven på vad man tror att man måste uppnå för att må bra, lyckas på jobbet eller vara lycklig i det privata.

På jobbet ska vi multitaska. En person ska idag utföra ett arbete som tidigare utfördes av två eller kanske tre personer. Vi har fått bättre tekniska hjälpmedel eller ibland stjälpmedel. Jag har dock alltid frågat mig vad som är bäst för företaget? Är det att en efter en slita ut sin personal och behöva sjukskriva eller byta ut dem eller är det att främja ett arbetsklimat där de anställda mår bra och kan prestera utan att vända ut och in på sig själv?
Dock är det många som skapar denna stressituation på egen hand där de egna kraven på prestation eller tidsåtgång för en uppgift inte alls stämmer överrens med vad företaget har som mål.
Måste alla offerter vara klara samtidigt, måste du gå på alla möten du är inbjuden till eller måste du ha jobbmobilen/mailen igång dygnet runt?

-Sätt dig ner och rannsaka din arbetssituation. Kanske har du för höga krav eller kanske har chefen det. Men så länge du inte lyfter frågan och förklarar situationen så kommer ingen förändra situationen så länge du presterar det som behövs. Inget arbete är värt att gå in i väggen för.

I privatlivet har vi fler krav än någonsin på oss. Tack vare media skulle jag nog främst vilja påstå. Vi ska vara supermammor, gudinnor i sängen, träna för att hålla oss i form, utveckla oss på det mentala planet, gärna gå en kvällskurs i språk, göra häftiga resor och festa med vännerna. Men vi har bara 16-18 vakna timmar på dygnet, för vi ska ju faktiskt hinna sova 6-8 timmar också.
Jag hör många föräldrar uttala hur jobbigt det är med barnens alla fritidsaktiviteter. Men barnen är ju trots allt fortfarande barn som föräldrarna bestämmer över och ska guida rätt i livet. Jag tror att även barn idag är stressade av att bli slussade runt på en massa aktiviteter efter skolan. På helgerna ska man ta tillbaka tiden eller dämpa det dåliga samvetet för att barnen får vistas så mycket på dagis eller fritids, så då är det iväg på lekland osv.
Att träna är idag en hype som börjat växa något enormt och de olika träningsformerna som erbjuds är oändliga och tränar man inte 3-4 dagar i veckan så borde man ha dåligt samvete? Många träningsformer blir även tuffare och mer energikrävande – på gott och ont!
Mitt i all stress blir sexlivet lidande och man har inte tid att laga bra och näringsrik mat.

-Samma sak här. Rannsaka dig och din eventuella familj och hitta ett gemensamt livsmönster där alla mår bra och får chansen att vila och återhämtning. Barn måste inte aktiveras alla vakna timma på dygnet, de kan leka på egen hand.


Vad många glömmer idag bort den enkla fysiska balansen som måste finnas i vårt nervsystem mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet.
Det sympatiska är påslaget när vi är vakna och igång med diverse aktiviteter. Då sker en ”nedbrytning” av kroppens celler. När vi vilar startar det parasympatiska systemet som är ansvarigt för städning och uppbyggnad av våra celler i hela kroppen.

Men om vi vaknar i ett huj på morgonen när klockan ringer, gör oss i ordning och hinner knappt tugga frukosten innan vi är ute genom dörren för att sedan stressa oss igenom arbetsdagen på jobbet och sedan diverse uppgifter i privatlivet för att sedan avsluta kvällen med att ligga i soffan/sängen och titta på tv och samtidigt oroa sig för morgondagen och allt annat som ska planeras eller som kan hända i livet. Då vilar vi inte och kroppen återhämtas aldrig. Sakta men säkert bryter vi ner oss själva och blir sedan förvånade den dagen kroppen börjar säga ifrån med diverse symtom.

Jag förstår inte varför jag inte kan sova, har huvudvärk eller har ont i ryggen osv. Att träna ett hårt pass på gymmet är ytterligare ett starkt sympatiskt stresspåslag inuti kroppen och många prioriterar bort pass som yoga eller body balance för ”det ger inget” eller ”jag har inte tålamod för att träna sånt”. Redan där kommer varningsklockan att kroppen och framförallt knoppen går på högvarv.

Organ som tar stryk vid långvarig stress är: mage, tarm, lever, njurar, binjurar, könskörtlarna, hjärnan…ja hela kroppen faktiskt.

Så för vems skull är du egentligen stressad? Är det dina höga krav på dig själv och din rädsla för att misslyckas som är den största boven? Ta dig en timme och rannsaka din dag, dina känslor som tynger dig och framförallt vad som egentligen behövs för att din vardag ska fungera på ett hållbart sätt, både när det gäller arbete, privatliv, träning och kostmässigt. Du är värd den timmen. Du har verktyg för att gå igenom detta här…

Posted in Livsstil.